Trettio dagar har november,
april, juni och september
Tjugoåtta en allen
Alla de övriga trettioen
Men i år stämmer inte ramsan, för 2024 är det skottår och då har februari 29 dagar! Grattis till er alla som har födelsedag den 29:e – ni åldras långsammare än oss andra!
Månadernas namn
Ordet månad kommer från ordet måne, och i gamla tider pratade man om månvarv, den tid som månen tar för att kretsa ett varv runt jorden. För länge sedan var det månkalendern som styrde människornas liv.
De nuvarande namnen på våra månader kommer från det gamla romarriket och den julianska kalendern, jag har också lagt in vad de gamla nordborna kallade motsvarade ”månvarv”.
Januari är döpt efter guden Janus som är en mycket speciell romersk gud, han har nämligen två ansikten – en som blickar mot framtiden och en som ser tillbaka på det förflutna (så kallat Janusansikte). Före kristendomen kom till Sverige uppkallades den första månvarvet efter asaguden Tor – ”Torsmånad”.
Februari är uppkallat efter den etruskiska guden Februus. Etruskerna levde i dagens Italien före det romerska riket men deras gud Februus firades även av deras efterföljare romarna som de dödas och reningens gud. Romarna höll stora reningsfester under månaden som gav månaden sitt namn. Vi nordbo kallade istället månvarvet för ”Göjemånad”. På Orust finns det fortfarande utrycket ”Idag skakar Göje sin skinnskjol”, det vill säga att det snöar.
Mars vet nog många att det är efter krigsguden Mars som kanske inte behöver någon närmare presentation. Gamla tiders namn på månaden var vänligare och mer hoppfullt – ”Vårmånad”
April namnet är inte efter någon gud utan istället efter latinets ord för öppna ”aprilis”. Tanken var nog att det är då våren kommer på riktigt och allt börjar gro, och de gamla nordborna hade en liknande tanke och kallade månvarvet för ”Gräsmånad”.
Maj är efter den romerska gudinnan Maia eller Maiestas som är växandets gudinna och visst tyckte man lika både i romarriket och i Norden där man kallande månvarvet ”Blomstermånad”, då alla vackra blommor kommer.
Juni är även den uppkallad efter en gudinna – Juno – som romarna ansåg var gudarnas drottning. Hon räknades även som kvinnornas beskyddare. Så högtravande som att ge ett månvarv namn efter en drottning tyckte inte nordborna var nödvändigt utan månvarvet kallades för vad det var – ”Sommarmånad”
Juli är uppkallat efter kanske den mest kände gestalten i romersk historia, Julius Ceasar, som levde mellan 12 juli 100 f.Kr till 15 mars 44 f.Kr då han mördades med 23 dolkstygn vid Pompejus´ teatern. Vid överfallet sägs att han yttrade de berömda orden ”Et tu, Brute” (”även du min Brutus”), när han såg sin vän bland lönnmördarna. Återigen var inte nordborna så dramatiska utan man hade en mer pragmatisk hållning och kallade månvarvet efter det arbete som behövde göras – ”Hömånad”.
Augusti har uppkallats efter kejsare Augustus (63 f.Kr till 14 e.Kr) som var Julius Ceasars adoptivson och Roms förste kejsare. Under hans regeringstid inleddes en tid av fred som ofta kallas för ”Pax Romana” (”Romerska freden”). Den varande under cirka 200 år. Det är just kejsare Augustus som i Bibeln kallar till skattskrivning (Lukasevangeliet 2:1-21) och som gör att Josef och Maria reser från Nasaret till Betlehem för att skattskriva sig. Nordborna berördes inte av Rom och namngavs månvarvet återigen efter vad som man gjorde – ”Skördemånad”.
Men nu är det slut med gudanamn och historiska personer från romarrikes historia.
September är rätt och slätt uppkallat efter siffran sju, som heter ”septem” på latin, och i Norden kallades den bara för ”Höstmånad”
Oktober kommer från latinets namn för siffran åtta, ”octingent” . Nordborna började nu förbereda sig för vintern lät bygga upp sina förråd och månaden kallades därför ”Slaktmånad”.
November , ”novem” heter siffran nio på latin. I Norden kom vintern och månaden kallas därefter – ”Vintermånad”
December , ”decem” är siffran tio på latin och för nordborna stod den stora festligheten Yul för dörren och kallade månvarvet julmånaden.
Men nu blev det väl fel!
Skullle man inte använda de latinska sifforna för nio till tolv för de fyra sista månaderna -september till december. Bra tänkt, men det beror på att ursprungligen i Romarriket hade året endast 10 månader, och det är under Julius Ceasars tid som man ändrar och inför den ”julianska kalendern” och adderar två månader mellan juni och september (juli och augusti), och lät namnen vara kvar för övriga månader, så september är inte den sjunde månaden på året utan den nionde och så vidare.
Medlemssidorna
Vi hade planerat att öppna upp medlemsidorna i slutet av januari, men vi har fått några problem på vägen med det tekniska, så vi har ändrat tidsplanen och ”öppningen” kommer att ske inför föreningens årsmöte som är den 21 mars. På medlemssidorna kommer alla dokument som ska behandlas på årsmötet att finnas. Lösenordet kommer att publiceras i Kaulskroniten 1/2024 som kommer i din brevlåda i början av mars månad tillika i ett Nyhetsbrev som skickas ut till de medlemmar som har uppgivit sin e-postadress. Medlemsidan kommer att vara nåbar för alla er som har betalt medlemsavgift 2023 och/eller 2024. OM du inte har lämnat din e-postadress – skicka den gärna till info@fgc.nu och i samma meddelande ange namn och adress.
Vi meddelar på hemsidan när medlemssidan är öppen för inloggning.
Lördag 17 februari kl. 11.00 Öppet Hus och intressant föredrag
Välkomna till föreningslokalen på Alamedan 11! Vi har Öppet Hus från kl. 11-14.
Kl. 14 – vår styrelsemedlem Eva Mahs berättar om ”En Karlskronaflickas resa” om hennes gamlafarmor Axelina från Västerudden. Det blir kaffeservering och möjlighet att köpa vår Årsbok 2023 och andra böcker.
Styrelsen.
