”Året det hände.”
”Länkar till det förflutna.”
Utvalda pusselbitar ur Carlscronas historia.
Stora och små händelser, sammanställt av
Ingemar Fredriksson
1679
1700 1710 1720 1730 1740 1750 1760 1780 1790
1800 1810 1820 1830 1840 1850 1860 1880 1890
1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1980 1990
2000 2010
Trossö tillhör skattehemmanet nr 7, Augerums socken, och ägs av bonden Vitus Andersson.
På inrådan av riksrådet Johan Gyllenstierna, utser Carl XI platsen där staden skall anläggas. Örlogsvarvet anlades först på Wämö längs nuvarande Saltsjöbadsvägen. Ett fyrtiotal stugor för timmermän och andra samt sjukbaracker och apotek m.m. började byggas på varvsområdet. En varvskyrkogård anlades på varvets norra del. (se 1684)
1680.
— Carl XI utfärdar Carlscrona stads privilegiebrev den 10 augusti.
— Carl XI:s vän och lärare, riksråd och greve, Johan Gyllenstierna avled.
— Amiral Hans Wachtmeister blev guvernör över Kalmar och Blekinge län. Han övertar Johan Gyllenstiernas roll att verkställa planen på uppbyggandet av Carlscrona.—
1681.
— Carl XI befinner sig på Afvelsgärdes gård och mottager Ronnebybornas klagomål för tvångsflyttningen till Carlscrona. Afvelsgärdes gård ägdes då av amiral Erik Siöblad.
(Se Fabian Philip)
— Hans Wachtmeister blev kungligt råd. –
1681/82.
— Under ledning av fortifikationskapten Karl Magnus Stuart byggs tillfartsvägarna Gröna Led och Röda Led på fastlandet, Stora Landsvägen över Wämö samt broar mellan holmar och skär in till staden.
— Hans Wachtmeister utnämns 1682 till amiralgeneral och president i Amiralitetskollegium.
1683.
— Blekinge blir eget län med Carlscrona som residensstad. Erik Siöblad utnämns till landshövding. Något lanshövdingeresidens fanns inte inne i staden utan Siöblad residerade från sin ägande Afvelsgärdes gård.
— Hans Wachtmeister blev generalguvernör över Kalmar och Blekinge län. —
1684.
Örlogsvarvet flyttar från Wämö till södra Trossö. Arbetarnas stugor flyttas efterhand till Västerudden. Sjukbaracker och apoteket flyttades till södra Björkholmen. En ny varvskyrkogård anlades också här.
På Amiralitetsslätten, utanför örlogsvarvets Corps de garde (Högvakten), byggdes Amiralitetskollegium/Sjömilitiekontoret samt Guvernements-*/Presidenthuset. I det senare bodde amiralgeneral Hans Wachtmeister.
– Amiralgeneral Hans Wachtmeister övertar godset Schunkenberg i Hjortsberga socken. (Godset döptes om till Johannishus år 1769* av amiralgeneralens sonson)
1685.
— Amiralitetskyrkan, Ulrica Pia, ( efter Carl XI:s hustru, Ulrica Eleonora) invigs den 20 september.
— Stadskyrkan, Hedvig Eleonora, (efter Carl XI:s mor) vid Östra Köpmansgatan, invigs den 22 november.
1687.
Amiralgeneral Hans Wachtmeister blev greve.
1688.
Vitus Andersson (född på Trossö 1631) dör den 25 oktober 1688. Han ligger begravd i Nättraby. (Se 1711)
1691.
Amiralitetskollegium/Sjömilitiekontoret (Marinens högsta ledning) flyttar från Amiralitetsslätten till nyinköpta ”Amiralitetshuset” (”Kungshuset”) vid Södra Kungsgatan 2. (se 1787).
1692.
Den gamla sjukbaracken på Björkholmen flyttas och ett nytt ”Amiralitetssjukhus” byggs på platsen. Apoteket och senare även fängelset här, kallades ”Göta Lejon” efter den stora skansen som låg här på Björkholmen. (Se Skansaberget)
1693.
Bryggeriet, ”Tyska Bryggaregården”, grundas söder om det gamla örlogsvarvet, på Wämö. Det var den tyske bryggaren Philip Hinric Kraan som den 11 september 1693 fick tillstånd att överta det gamla skeppsbyggmästarebostället. Här kom så TBG att växa fram i olika etapper.
(Se Örlogsvarvet. Sista textraderna)
1694-1721.
Slutningsmuren* (”gamla varvsmuren”) och bastionerna Aurora, Achilles och Wachtmeister byggs. Försvarsmuren skulle sträcka sig mellan Kungsbron och Västerudden som skydd mot örlogsvarvet. Längst i väster byggdes Bastion Drottninghall. Hela sträckningen blir ej färdigbyggd utan avslutas ungefär vid Arklimästaregatan. De planerade bastionerna Eolus och Hector blev inte byggda. Till byggandet av försvarsmuren användes bl.a. ryska, sachsiska och polska fångar, tagna av Carl XII. (se 1786, 1894 -95 och Varvsmuren)
1696.
— Repslagarebanan på Lindholmen står färdigbyggd. Den 300 meter långa banan är byggd i trä med undantag av de två flygelbyggnaderna av tegel. Banan var i drift till 1961.
1697.
— Stadens grundare, Kung Carl XI, dör den 5 april. (Född den 24 november, 1655)
— Den 3 aug. lades grundstenen till Tyska Kyrkan, (Heliga Trefaldighets Kyrka) av amiralgeneralen, greve Hans Wachtmeister. — (Se 1790 och 1802)
1699.
– Magistraten övertar förre rådmannen och stadssekreteraren Daniel Lunds gård i sydvästra hörnet Kungsgatan – Ronnebygatan och inreder byggnaden som rådhus. Fasaden mot Kungsgatan var 24 meter lång och gavlarna (den norra mot Ronnebygatan) var 9,6 meter.
I mitten av 1730-talet var huset i så dåligt skick att det fick rivas. Ett nytt rådhus byggdes på samma plats. Detta brann ner vid den stora stadsbranden den 17 juni, 1790.
— Klock(ur)stapeln på Amiralitetstorget uppfördes för Örlogsvarvet och Flottans räkning.
OBS! Amiralitetsförsamlingen övertog klockstapeln först år 1909.
1700.
Amiralitetsapoteket på södra Björkholmen, där det legat sedan omkring 1684, flyttar till Ronnebygatan 41 och staden får, trots namnet, sitt första civila apotek,
Kungl. Amiralitetsapoteket Göta Lejon*.
— Apoteket flyttar till Stortorget 2, den 6 december 1973 och hösten 1993 till Landbrogatan 8.
— Privatiseringen av apoteken i Sverige börjar år 2010. Apoteket Göta Lejon tas över av företaget Medstop den 25 februari 2010 men deras skyltar var på plats redan veckan innan.
(Se även 1831, 1887, 1908 och 1940)
1703.
— Bastion Aurora vid Kungsbron står färdig. (se Bastionerna och Slutningsmuren)
— En cirka 8 meter hög klockstapel byggdes på Amiralitetsgatan av Amiralitetsförsamlingen.
Den stod mitt på Amiralitetsgatan mellan Konstapelsgatan och Arklimästaregatan. Klockorna räddades vid stadsbranden 1790 och hamnade år 1800* i en klockstapel i korsningen Wachtmeistersgatan – Fregattgatan uppe på Björkholmen. (Se även 1909)
1705.
– Wachtmeisterska palatset (”Grevagården*”) står färdigbyggd. Hit flyttar amiralgeneralen, president i Amiralitetskollegium, greve Hans Wachtmeister och hans familj den 9 nov. 1706.
— Kapten Peter (Petter) Jung, som gav namn åt Peter Jungs Vik*, dog 28 maj.
(Begravd i Amiralitetskyrkan. På hans gravsten stavades hans efternamn Ljung)
1709.
– Tyska Kyrkan (Heliga Trefaldighets Kyrka) invigs, trots att den inte var färdigbyggd. –
— Hvita Krog (Oscarsvärn) började befästas. (Hvita Krog efter en krog vid Sunna kanal)
1710.
Garnisonskyrkogården (för böldpestoffer) intill Tyska Bryggaregården, anlades.
1711.
Vitus (Vittus) Anderssons hustru Elin, född Håkansdotter, dör. Hon föddes 1634 på Silletorp.
Hon gifte sig 1651 med Vitus Andersson i Lösens kyrka. Vitus dog 1688*
Båda ligger begravda i Nättraby.
1714.
Amiralgeneralen, greve Hans Wachtmeister dör, 73 år gammal. (Se Grevagården)
1716 – 1724.
”Polhemsdockan”, efter ritning av Charles Sheldon, vid Lindholmen fullbordas.
1717.
Konstapel Matts Rosenbom dör den 31 december.
Hans änka Ingelöv, född Nilsdotter, säljer 1718 deras stuga till kvartersman Lars Andersson. Stugan, sedan länge riven, låg vid Sundsmaren vid Björkholmens östra strand, vid nuvarande Chapmansplan 3. Denne Matts Rosenbom är troligen inte förebilden till ”Gubben Rosenbom” vid Amiralitetskyrkan.
1718
indelades stadsområdet (Trossö, Björkholmarna, Pott- och Pantarholmarna) i 20 kvarter i samband med de av Gustaf Otto Lindblad (adlad Lindebladh) upprättade tomtkartorna. De tidigare 4 kvarteren (fjärdingar) behölls dock under hela 1700-talet för bl.a. brandväsendets och vakthållningens räkning. (Nuvarande system för kvartersindelning (block) infördes 1923)
1720.
Grundstenen till Fredrikskyrkan lades av landshövding Salomon von Otter.
(Se 1744 och 1758)
1732.
Skeppsgosseskolan flyttar från bildhuggarverkstaden inne på varvet, där det legat sedan 1685, till en ny större byggnad i nuvarande Amiralitetsparkens nordvästra hörn. (Se 1790 och 1881).
1744.
— Fredrikskyrkan invigs den 1 augusti. (Ersätter Hedvig Eleonoras Kyrka.*
— Johan Törnström (1744 -1828)
1750.
— Tyska Kyrkan* är i stort sett färdig. Intill kyrkan fanns en liten provisorisk klockstapel. (Se 1752)
— Gamla, f.d. Stadskyrkan, Hedvig Eleonoras Kyrka, vid Drottninggatan –
Östra Köpmansgatan, revs.
Den hade från 1744* använts bl.a. som spruthus (förvaring av brandsläckningsmaterial)
1751.
Blivande generalamiral och greve Johan af Puke* föddes i Ronneby. (Död 1816).
1752.
Tyska Kyrkans provisoriska klockstapel ersätts med ett högt torn (kampanil) på Tre Kronors backe*, nuvarande Ristorgsbacken. Kyrkogården och kvarteret gick på denna tid ett tjugotal meter längre ut på backen än i dag. Nere i backen, väster om kampanilen och kyrkogården, låg krogen ”Tre Kronor”.
1754.
— Carlscrona Weckoblad (Karlskrona-Tidningen) grundades. Utgavs till 1935.
— ”Nya Cassernerna” inom Bastion Aurora står färdigbyggda. — (Se 1764)
1756.
Vallarna mellan Trossö och Björkholmen anlades över Sundsmaren. Byggandet av nya dockorna på ”Nya varvet” påbörjas. Ett träplank sattes upp mot varvet. På norra vallen (vid nuvarande Chapmansplans södra sida) anlades en gångväg.
1758.
Fredrikskyrkans torn byggdes. (Se 1720 och 1744)
1760.
— Byggandet av ”Nya Amiralitetskyrkan”, som skulle kallas Adolf Fredriks Kyrka*, påbörjas på sluttningen strax söder om flottans och örlogsvarvets klockstapel inom Bastion Wachtmeister på Amiralitetstorget. Den skulle ersätta Ulrica Pia. Kyrkan blev aldrig färdigbyggd. Arbetet avslutade helt år 1781. Murarna hade då nått en höjd av 8-9 meter. De stod länge kvar som ett ”Förargelsens hus”. Här uppträdde bl.a. lindansare. Stenen användes sedan till kajbyggen och trappor vid Kungsbron.
— På förslag av kammarrådet G.F. Bergenhielm startades en ”barnhusinrättning”, Amiralitets-Barnhus Scholan, vid S. Kungsgatan. Denna skola blev föregångare till amiralitetsförsamlingens folkskola.
1764.
Amiralitetets sjukvård på Björkholmen flyttar till de 1754 byggda ”Nya Cassernerna” inom Bastion Auroras murar. (Se 1790, 1859, 1865 och 1952)
1766.
Den 6 okt. startar Amiralitetsförsamlingen en s.k. fattigskola vid Vallgatan, på östra sidan av infarten till Amiralitetskyrkan. På denna plats byggdes 1865 ett nytt Flottans sjukhus.
(se 1952)
1769.
Amiralgeneral Hans Wachtmeisters sonson, Fredrik Georg Hans Karl Wachtmeister, döper om godset Schunkenberg till Johannishus, efter släktens gamla stamgods i Livland. (i nuv. Estland – Lettland)
1781.
”Arbetsdirektören” vid Carlscrona örlogsvarv, skeppsbyggmästare Fredric Henric af Chapman (1721-1808) bygger sitt varvschefsboställe vid Gröna Gången*.
1783 befordrades Chapman till konteramiral och varvsamiral, samt 1791 till viceamiral. –
1785.
Galjonsbildhuggare Johan Törnström bodde från omkr. 1785 till 1810 på Teatergatan 14.
1786.
Bastion Wachtmeister (vid klockstapel på Amiralitetstorget) revs. (Se 1795 – andra stycket)
1787.
Gustav III besöker ”Teaterladan” på Västerudden den 24 oktober där direktör Andreas Wideberg med sällskap gav komedin ”Den betslade philosophen”. På färden till teatern fastnar Gustaf III:s ekipage i Vallshålet på sträckningsmuren vid Konstapelsgatan. I sällskap hade han baron Armfelt och greve Horn samt två lakejer. Vagnen baxas loss av åskådare under muntra rop och skratt. Sträckningsmurens del, med vallshålet över Konstapelsgatan, revs på 1890-talet. (Se Slutningsmuren)
– Commerserådet Jonas Krook (1730-1793) bygger ett stort pampigt hus vid Landbrogatan. Kronan/Staten övertar huset 1801 genom byteshandel med Krooks änka och får därmed ett nytt ”Amirals- o Kungshus. (Se 1802, andra stycket) –
1788-90.
En rötfeber, den s.k. ”Karlskronafebern” härjade i staden. Smittan kom från de ryska krigsfångarna på det erövrade skeppet Wladislaff. Offren begravdes på Wämö och Aspö. Hela blivande Wämö nöjespark, från Wämöviken till Wämöslätten, blev begravningsplats.
(Se även 1808-09)
1790.
— Den stora stadsbranden startade i nordvästra hörnet av Arklimästaregatan och Amiralitetsgatan den 17 juni. Två tredjedelar av staden, 427 tomter, avbrändes och 3161 människor blev hemlösa. Hur många som miste livet nämns bara att; ”flera personer blivit innebrända”. Av dessa innebrända nämns endast namnet på en, 52-åriga fröken Lovisa Hjelm. Rådhuset, som då låg i sydvästra hörnet av Norra Kungsgatan och Ronnebygatan, brann ner och man fick tillfälligt flytta in i ”Strübingska huset*”.
— Det stora ”Nya Amiralitetssjukhuset” vid Kyrkogatan, med plats för drygt 1000 patienter, stod färdigt i april men blev lågornas rov samma år vid den stora stadsbranden 17 juni och man fick flytta tillbaka till Bastion Aurora. (Se 1764)
— Skeppsgosseskolan flyttar från nordvästra Amiralitetstorget till gamla Sjömilitiekontoret utanför högvakten vid Slätten. — (Se 1732)
1792.
Carlscronas första civila ”lasarett” startar i ett inköpt mindre hus på Pantarholmens östra sida.
1794. Carlskrona lånebibliotek grundades. (Se Rävabacken)
1795.
— Carlscrona lasarett flyttar från Pantarholmen till Skomakaregatan 40. Läggs ner 1798.
(Se 1797)
— Ett ståtligt storamiralspalats planeras att byggas strax norr om klockstapeln på Amiralitetstorget, på platsen där Bastion Wachtmeister tidigare låg. Planen, som även fanns i slutet av 1600-talet, verkställdes inte.
1797.
Serafimerordensgillet köper hus och startar lasarett på Bredgatan. Lasarettet läggs ner 1891*.
1800.
Amiralitetsförsamlingen bygger en klockstapel i korsningen Wachtmeistersgatan – Fregattgatan på Björkholmen. De två klockorna kom från den klockstapel som stått på Amiralitetsgatan, där dom räddats vid den stora stadsbranden 1790. (Se 1909)
1802.
– Heliga Trefaldighets Kyrka (Tyska Kyrkan*) och dess klocktorn (kampanil) som brann ner 1790 och där endast murväggarna stod kvar, byggdes upp och återinvigs den 12 okt. 1802. Kyrkans namn ändras då till Fredrica Dorotea Wilhelmina, efter Gustav IV Adolfs gemål. Vid Tyska och Svenska församlingarnas sammanslagning till Stadsförsamlingen 1846, återfick kyrkan sitt ursprungliga namn.
— Överamiral, friherre Johan af Puke flyttar in i nya Kungshuset vid Landbrogatan 7.
(Se 1787) (Johan af Puke utnämns till generalamiral år 1812)
1803.
Mastkranen (gamla) vid femfingerdockorna börjar byggas. Står klar 1806.
38 m. hög (totalt 42 m.)
1808-09.
— Den s.k. ”Fältsjukan” härjade i Göthernes läger på Wämöslätten. Många unga soldater dog här och ligger begravda på den s.k. Lilla Slätten. Begravningsplatsen hade ställts i ordning vid pestepidemin 1788-90. Lägret upplöstes 1811. En minnessten restes år 1911.
— Julafton 1809 lämnade den avsatte kungen Gustaf IV Adolf och hans familj Carlscrona och Sverige med Fregatten Camilla. Sina sista dagar i Sverige hade familjen suttit i husarrest hos överamiral, sedermera generalamiral, Johan af Puke i ”Kungshuset” på Landbrogatan (7).
1811.
Segelduksfabrikör Fabian Philip köper Afvelsgärde gård. (Hans dotter Eleonora, gifter sig 1819 med Moses Ruben, och Afvelsgärde gård är ännu –år 2011– i släkten Rubens ägo).
1818.
Stadsporten* från 1731, vid Landbrogatan, revs och en ny byggdes upp på samma plats.
Den senare revs 1858. (Enl. obekräftade uppgifter revs den 1860 eller 1865). En kopia av stadsporten finns på Wämö.
1821. Karlskrona Stad köper Pottholmen av Peter Andreas Thörn för att där bygga upp fattigvård (Strandgården).
1830-38.
”Nya” varvsmuren i sten, mellan Västerudden och Björkholmen, byggs.
Till byggandet av denna mur användes inga ryska krigsfångar, som många felaktigt tror. Muren ersatte ett träplank. (Se 1694-1721 och Slutningsmuren)
1831.
Stadens andra apotek, Tre Kronor, öppnar i hörnet Borgmästaregatan 20 – Ronnebygatan 53. Apoteket flyttade sista åren till Borgmästaregatan 15 innan det lades ner den 31 dec. 1973.
1834.
Kolerakyrkogården på Saltö invigs (anläggs) den 14 oktober. (Se 1853)
1839.
Nya Landbron, en stenbro från Trossö via Laves holme och Brittas berg till ”Brohålan” invigs. Den ersatte de gamla träbroarna via Pottholmen,
1846.
Tyska och Svenska församlingarna slogs samman till Stadsförsamlingen.
— Begravningskapellet på gamla Stadskyrkogården, vid Drottninggatan – Ö. Köpmansgatan, uppförs.
1848.
Den gamla träbron mellan Pottholmen och Brittas Berg, som varit avstängd sedan 1839*, revs.
1849.
Enskilda Småbarnsskolan startar på Amiralitetsgatan 25 (sydvästra hörnet Skepparegatan –
Amiralitetsgatan) 1855 flyttar den in i nr. 27. År 1890 flyttar skolan in i eget hus på Sjömansgatan 3. Skolan var öppen för barn mellan 3-6 år. Lades ner 1971 och huset revs.
1850.
— Den sista femfingerdockan på varvet står färdig.
– Cellfängelset ”Hvita Briggen” står färdigbyggt. Invigs 1851. (Se 2010)
1853.
– En svår koleraepidemi inträffade under sommaren och hösten varvid fler än 1000 personer dog. Stadens befolkning var då 14000 personer. Offren, bland dessa de två läkarna Magnus Fürst och F. A. Kramer, begravdes på Saltö kolerakyrkogård som iordningställts och invigts redan den 14 oktober 1834.
– Stenbron (appareljen) över sista delen av Sundsmaren (Björkholmskanalen) mellan Lilla och Stora Björkholmen, står färdigbyggd.
1855.
Stadens första telegrafstation startar i en före detta materialbod på den gamla skjutsstationen (skyddsstallstomten) i sydöstra hörnet Norra Kungsgatan – Östra Vittusgatan. (Se 1889-90)
Här låg telegrafstationen fram till oktober 1890 då den flyttade till en lokal mot Stortorget i det då nybyggda Stadshotellet. Här inrättades även telefoncentralen.
Den 1 april 1905 flyttade telegraf- och telefonstationen till det nybyggda Riksbankshuset vid Ronnebygatan 40.
1859.
— Brunnsöverbyggnaden på Alamedan*, mitt för Rosenfelds gränd*, byggdes upp 1859.
År 1904 flyttades den ut till stadsträdgården, som då låg vid Annebo på Wämö.
1955 återfördes den till sin ursprungliga plats, men kom då att hamna ett kvarts varv fel med dörren åt söder. När brunnsöverbyggnaden en gång byggdes upp här pekade dörren åt väster.
— Nytt Flottans sjukhus, som skall ersätta gamla sjukhuset inom Bastion Aurora, börjar byggas vid Vallgatan. En tredjedel av Bastion Aurora och en liten del av Slutningsmuren hade då fått rivas.
1860.
Galjonsbildhuggare Johan Törnströms f.d. hus vid Teatergatan 14, inrättas till barnhem.
På 1880-talet flyttar barnhemmet in i större lokaler på Hantverkaregatan 34 och senare (kallat barnhem för flickor) till Sunnavägens västra sida vid Blå Port (Galgamarken).
1861-62.
— Tyska Kyrkans pelarportik mot torget fullbordas. Kampanilen på Ristorgsbacken rivs. Den lilla klockan säljs till Augerums församling och den stora till Åryds församling ett tiotal år senare. (En obekräftad uppgift säger att portiken och trappan byggdes i slutet av 1860-talet (?)
— Vattenborgen* vid Stortorget står klar år 1862 och fylls med vatten, men den officiella invigningen skedde 1863. —
1863.
En fontän sätts upp vid Borgmästaregatan – Ronnebygatan. (Körs ner av en bil 30 maj, 1934).
1865
flyttade Flottans Sjukhus in i en ny byggnad på Vallgatan, vid infarten till Amiralitetskyrkan.
1866
skänkte änkedrottning Josephine en marmorstaty till flottan föreställande Karl XIII.
Statyn blev liggande i ett förråd på varvet och det dröjde ända till 1902 innan den sattes upp i Hoglands park.
— Beslut om att bygga ett gasverk togs 26 juli.
1867.
Gasverket stod färdigt vid och på utfyllnaden öster om Lilla Björkholmen. Stadens första gaslyktor tändes den 15 sep. (Se 1961 och 1966)
1870.
Emanuelskyrkan, vid sydvästra hörnet Styrmansgatan – Skomakaregatan, invigs den 27 febr.
1872.
Karlskrona Hattfabrik på Möllebacken grundas.
Lades ner 1970. Men där tillverkades ridhjälmar till 1972. (Se även 1945)
1874.
kom järnvägen till Karlskrona. Det var Carlskrona-Wexiö Jernväg (CWJ) som startade trafik den 5 augusti. Stationshuset hade byggts på utfyllnaden mellan Pottholmen och ”nya” Landbron där det ligger än i dag. Stationen kom senare att kallas Karlskrona Central. Övertogs av SJ 1941.
1880.
”Karlskrona Teater” på Varvsgatan, på Västerudden, invigs den 2 oktober. (Se 1972)
1881.
— Gamla Chapmanskolan vid Dockegatan invigs.
Småbarnsskolan (klass 1 och 2) som allmänt kallades Möljen* stängs 1970. (Se även 1998)
— Nya skeppsgossekasernen vid Amiralitetsslättens västra sida står färdig. (Se 1939)
1883.
En stor brand utbröt den 22 april i Guldsmedsgränd (på den del som då gick in kvarteret söder om Ronnebygatan) Två personer innebrändes och tre personer dödades av en nedfallande skorsten. Efter branden försvann denna södra del av gränden. (Se 1905).
1884.
Kakelfabriken vid Polhemsgatan, på sydvästra Wämö, grundas. Lades ner på 1960-talet.
1885.
— Den 13 juni revs stadens sista väderkvarn. Den stod på ”Kvarnaberget”, i korsningen Fregattgatan – Krister-Hornsgatan på Björkholmen. En kvarn strax intill hade rivits tidigare.
På 1700-talet fanns det cirka 25 stycken väderkvarnar i Karlskrona.
— Sprängningen för järnvägstunneln under Stortorget och ”Klockstapelsberget” påbörjas. Den stod färdig 1887 men invigdes först 1889*. Två broar byggdes över schaktningen. En som band ihop Östra och Västra Amiralitetsgatan samt en över Amiralitetstorgets norra del som tidigare var en del av Prinsgatan. Järnvägen genom tunneln ledde till Örlogsvarvet.
(Angående Östra och Västra Amiralitetsgatan; Se Alamedan)
1886.
— Äldsta delen av Epidemisjukhuset på ”Tullholmen” invigs.
— Beslutades att bygga en ny brandstation. – (Se 1889-90)
1887.
— En stor brand, som ödelade en stor del av Ronnebygatans bebyggelse, började i apotek Göta Lejons uthus den 28 juli strax efter klockan ett (13.00). Själva apotekshuset klarade sig dock. (se 1700)
På den avbrända tomten öster om apoteket byggdes Stadshotellet, vilket invigs 1890.
— En vattenreservoar började byggas på Bryggareberget. Trycket från ”vattenborgen” vid Stora Torg räckte inte till nu när staden började få flera industrier och många flervåningshus. (Se 1939)
1889.
– Den 8 april inviger Oscar II tunneln under Stortorget. Han bevistade även sitt barnbarns dop. Det var Oscar II:s son, prins Oscar Bernadotte, som döpte sin dotter Maria i det s.k. ”Prinshuset” vid Kungsbron. Som sjöofficer var prins Oscar förlagd till Karlskrona.
– ”Prinshuset” flyttades 1908 till Esplanaden i Ronneby då nya landshövdingeresidenset skulle byggas på dess plats vid Kungsbron i Karlskrona. Detta stod klart 1911. Landshövding var då (sedan år 1900, fram till och med 1923) Axel H-sson Wachtmeister).
— Mellersta Blekinge Järnvägar (MBlJ) öppnar trafik. En kort period var ändstationen vid Gullberna men flyttar sedan fram till Pantarholmen. Den 23 november 1889 flyttar stationen fram till det stora huset vid Brittas Berg som man köpt av stadsingenjör Hjalmar Thedenius. Linjen kallas senare Blekinge Kustbanor (BKB). Karlskrona Norra.
Linjen, Karlskrona – (Karlshamn)-Kristianstad, övergår till SJ 1942. Läggs ner 1951.
1889-90.
En ny brandstation på den f.d. skjuts-stalltomten vid Norra Kungsgatan står färdig. Den gamla telegrafstationen i hörnet till Östra Vittusgatan övertogs 1911 och användes som larmcentral.
Här fanns brandstationen till 1966 då den flyttades till Blekingegatan, Pottholmen.
1890.
— Stadshotellet invigdes den 18 november. Hotellet hade byggts på de avbrända tomterna efter den stora branden torsdagen den 28 juli 1887*.
— Enskilda Småbarnsskolan flyttar år 1890 från hyrda lokaler på Amiralitetsgatan 27 till eget hus vid Sjömansgatan 3. Skolan hade startat på Amiralitetsgatan 25, år 1849*)
1891.
Den 1 augusti invigs det nya lasarettet på Oxbacken (blivande Tullskolan) på sydvästra Wämö. (Se 1792, 1795, 1797 och 1922)
1893.
Den 15 september började Serafimerordensgillets gamla lasarett vid Bredgatan att användas för undervisning av folkskolans flickor. (Se 1797 och 1906).
1894-95.
Bastion Achilles, vid Vallgatan mitt för Brunnsgränden (f.d. Rosenfeldts gränd), hade rivits då de nya kasernerna för Kungl. Artillerikåren (senare Kungl. Kustartilleriet) skulle byggas.
1897.
— Kung Oscar II medverkade vid avtäckningen av Carl XI-statyn på Stortorget den 4 oktober.
— Högre läroverk för flickor, sedermera ”Kommunala Flickskolan”, i nordöstra hörnet Amiralitetstorget – Östra Amiralitetsgatan (Alamedan*), invigs.
1899.
Karlskronas tredje järnvägslinje, Östra Blekinge Järnväg (ÖBlJ), Karlskrona -Torsås, öppnas för trafik den 19 januari från Karlskrona Norra station. Linjen övergår till SJ 1943. Läggs ner 29 maj, 1965. (Se 1889, andra stycket)
— Den 25 aug. bildades Karlskrona Simsällskap. Man hade sin verksamhet förlagd till kallbadhuset, ”Saltsjöbaden”, vid udden intill Tyska Bryggaregården. (Här fanns sällskapet till 1943 då man flyttade till Saltö).
— Karlskrona Stad erbjuds köpa Ekholmen av landshövding Hans Wachtmeister för 5000 kr. Holmen tillhörde då Johannishus fideikommiss. Efter inlösen av diverse arrenden blev inköpssumman 7362:50 —
1902.
Den 9 april utbröt eld i det stora huset på Lilla Holm varvid tre barn innebrändes.
Lilla Holm* (Lillholmen) var en liten holme alldeles nordväst intill Björkholmen.
1903.
Karlskrona Warmbadhus vid Kungsplanen är under byggnad. (Invigs 13 dec. 1904)
1904.
Saluhallen vid Fisktorget stod färdig. Arkitekt till denna byggnad var August Strehlenert.
Försäljning i hallen upphörde på 1940-talet och byggnaden revs vid årsskiftet 1950-51.
1905.
– Stadens första kvartersbiograf, ”Karlskrona Biograf-Teater”, startar i nordöstra hörnet Norra Kungsgatan – Östra Vittusgatan i det då nybyggda ”Fribergska huset”. Projektionsapparaterna drevs med egna gasgeneratorer.
– Ännu en eldsvåda (se 1883) utbröt i (Norra) Guldsmedsgränd.
Denna gång i hörnet Ronnebygatan 14. Elden spred sig till Bredgatan och Drottninggatan. Bl.a. lades Arbetareföreningens hus i aska. —
1906.
— Den 22 okt. köper Karlskrona Stad hemmanet Saltö, inkl. öarna Dragsö, Degerskär och Höga Holm, av Johannishus fideikommiss för 75.000:- (Övertagandet sker dock först 1915)
— Nya Sjöbladsskolan, en skolbyggnad och en skolköksbyggnad stod klar. Den förra mot Bredgatan och den senare vid den bakomliggande Guldsmedsgränd. —
– Nya Rosenfeldtsskolan (nu gamla) vid Ö. Prinsgatan – Ö. Amiralitetsgatan (Alamedan) stod klar 1906.
– Ekholmsbron står färdig 1906. – Tillfarten sker fram till 1914* via Pukesgatan.
1907.
var det premiär för elström i Karlskrona. Platsen för Elverket blev den s.k. Kungsplanen, intill det relativt nybyggda (1903-04) varmbadhuset. Platsen hade tidigare fungerat som stadens nöjesfält.
— Karlskronatraktens Mejeriförening bildas på initiativ av godsägare Ehrenberg i Vedeby.
Karlskrona Mejeri (N. Smedjegatan), Lyckeby-, Ramdala- och Björkeryds Mejeri ingick. Sunna mejeri togs i bruk 1938. I slutet av 1950-talet ändrades namnet till Blekingemejerier, i slutet av 1960-talet till Sydöstmejerier och från mitten av 1970-talet till Arla. Mejeriet lades ner 15 sep. 2006.
1908.
— Apotek Pantern, stadens tredje apotek, öppnar på Landsvägsgatan 15 på Pantarholmen.
Senare (1927(?) flyttar apoteket till Landsvägsgatan 7 och därefter till Landsvägsgatan 2. Apoteket lades ner 1976. Personalen flyttades till ett nyöppnat apotek Pantern vid vårdcentralen i Lyckeby)
— Wachenfeldtska barnhemmet* på Gåsabacken vid Gullberna invigs. (Utförlig historik i Föreningen Gamla Carlscrona medlemstidning ”Kaulskroniten”, nr. 2-1998)
1909.
— Klockstapeln på Wachtmeistersgatan revs. Den ansågs vara ett hinder för trafiken. (se 1800)
I stället stod där i många år en telegrafstolpe som i praktiken fungerade som en trafikdelare.
— Den 20 aug. började det brinna i östra hörnet av Rådhusgatan och Ronnebygatan. Branden ödelade husen på ”Rådhusbackens” östra sida. Elden spred sig även till norra sidan av Ronnebygatan. Området kallades därefter i dagligt tal ”Brända tomten”. I hörnet Ronneby- och Rådhusgatan byggdes strax efter branden ett bankhus. På södra delen, i hörnet Rådhusgatan – Stortorget, anlades under utställningsåret 1930 en liten park kallad Lillparken. (Även en del av Kungsplan (f.d. ”Neptuni Träsk”) kallades Lillparken).
— Nordvästra Sundsmaren, den sista delen av Björkholmskanalen mellan Lilla och Stora Björkholmen, börjar fyllas ut. Platsen kallas därefter Björkholmsplan.
Även Björkholmskajen började anläggas och stod färdig 1914*.
— Karlskrona får spårväg. Invigningen ägde rum den 21 december med en ceremoni på Ristorgsbacken.
Linjen gick från Västra Amiralitetsgatan, nedanför Branta Barg*, bort mot Amiralitetstorget och följde Borgmästaregatan – Ronnebygatan – Landbrogatan – Ö. Vittusgatan – Landbron – Landsvägsgatan – Polhemsgatan – Valhallavägen fram till Bergåsa och omvänt.
(Se 1917 och 1949)
— Barnbördshuset (BB) på Stora Möllebacksgränd, på Möllebacken, invigs. —
— Wämöparken, med kaffestugan och ”Krutvikens gästgiveri” invigs den 18 juni. –
1911.
Landshövdingeresidenset vid Kungsbron står färdigbyggt. (Se 1889)
1912.
Flottans torpedfabrik stod färdig i Karlskrona. År 1941 flyttades verksamheten till Centrala torpedverkstaden i Motala. (Svenska flottan köpte sina första torpeder av Whitehead 1875)
1913.
Pressbyråkiosken (Sveriges äldsta) vid Landbron, strax utanför Centralstation (CWJ), byggdes upp. Flyttades till Wämöparken den 18 oktober 1962.
1914.
– Björkholmskajen öppnades för trafik. Utfyllnaden hade påbörjats 1909*,
– Officiellt beslut togs att hemmanet Saltö tillhör Karlskrona Stad fr.o.m. 1 jan., 1915.
1915.
Slakteriet vid Blå Port invigs. Bygget hade påbörjats 1913 och stod helt färdigt 1920. (Kristianstadsortens Nya Slakteriförening hade bildas i Skåne 1925. Blekingebönderna gick med 1935 och Kristianstad-Blekinge Slakteriförening (KBS) bildades.
Karlskrona fick ny chark.-fabr. 1936. Karlskronaanläggningen läggs ner 1971-72.
KBS-butikerna hade köpts upp av ICA-EOL 1968).
1917.
Karlskrona Stad övertar spårvägstrafiken den 1 januari efter Nya Förenade Elektriska Aktiebolaget som drivit trafiken sedan starten den 21 december 1910.
Även gasverket tas nu över efter det privata företaget som drivet det sedan 1867.
1918.
— Karlskrona Porslinsfabrik grundas. (Lades ner 1968.)
– Saltöbron (gamla) börjar byggas — (Se 1920 och 1965)
1920.
Saltöbron (gamla), mellan Ekholmen och Saltö, står färdig och öppnas för trafik den 6 februari.
1922.
Nya lasarettet vid ”Ko-planen”, nära Bergåsa, stod färdigt. Det gamla lasarettet vid ”Oxbacken” byggs om till skola och kom att kallas Tullskolan. Den invigs 1924.
1924.
Det gamla fängelset, ”Göta Lejon”, på södra Björkholmen, är ombyggt till bostäder.
(Se 1969).
1925.
Karlskrona Idrottsplats på Västra Mark invigs den 13 september under medverkan av kronprins Gustaf Adolf och kronprinsessan Louise.
1927-28.
— En liten stuga på dåvarande Magasinsgatan på Pantarholmen rivs och byggs upp på Wämö. Den stod i vägen då Sunnavägen, som byggdes ut i etapper under 1930-talet, skulle anläggas.
— Sven Andersson (”Vega-Sven”) gick ur tiden den 22 juli 1928. Han bodde då, sedan 1924, på Högabergsgatan 8 på Möllebacken. Fram till 1924 bodde han i kv. Kilen på Västerudden (tomt nr 68 i gamla 18:de kvarteret Mörner). Hans stuga där, liksom den s.k. ”Frickastugan” (som lär ha varit rektorn m.m. O. W. Anderssons barndomshem) flyttades på 1950-talet till Wämöparken där stugorna står mellan ”Pantarholmsstugan” – se ovan – och Kaffestugan).
— Kallbadhuset från 1902, intill Lilla Holm*, väster om Wrangels- och Pukesgatan, revs 1928. —
1930.
U-båten Ulven sjösattes på örlogsvarvet. (Leveransklar 1931)
Ulven gick på en mina på västkusten den 17 april 1943. Alla ombord omkom.
1931.
Karlskrona Stads Spårvägar startar busstrafik mellan Trossö och Långö.
1933.
Karlskrona och Stumholmens nya sjöflygstation (F2K) besöks av Charles Lindberg och hans hustru. Charles Lindberg (1902 – 1974) är känd för sin ensamflygning över Atlanten 1927.
1934.
— Hästö och Långö inkorporerades. Köpet av Långö och Kålö hade skett redan 1923. Långö var då Blekinges enda municipalsamhälle och tillhörde, liksom Hästö, Augerums kommun. En gångbro till Långö fanns från Pantarholmen. En ny bro till Långö anlades 1929 från Borgmästarekajen via Lilla Pantarholmen.
Långö fick bussförbindelse med stadskärnan 1931, vatten- och avloppsdragning 1938.
En nyare bro stod färdig på Långös östra sida 1953 och den gamla gångbron, från Västra Kvarngatan – Pantarholmskajen, revs. Bron från Borgmästarekajen (nu kallad Gamla eller Södra Långöbron) stängdes senare av för biltrafik).
– Den gamla vattenfontänen från 1863, i korsningen Ronnebygatan – Borgmästaregatan, utanför dåvarande apotek Tre Kronor, ramponerades av en herrelös bil den 30 maj 1934 –
1938.
Den första Dragsöbron, en smal gångbro i trä, byggdes.
1939.
— Skeppsgosseskolan läggs ner. I kasernen etablerar sig sedan (Varvsmuseet) Marinmuseum.
— Konserthusteatern vid Stortorget stod klart. Det hade byggts på handlanden Isak Bergs gamla tomt, södra delen av den s.k. ”Brända tomten.”
— Ett nytt vattentorn står färdigbyggt intill den stora vattenreservaren på Bryggareberget.–
1940.
Militärapoteket bildas och öppnar vid Flottans sjukhus på Vallgatan, intill bastion Aurora.
1942.
Nya postkontoret, Karlskrona 1, på Stortorget 9-11, invigs.
(Postterminalen flyttar till Blå Port 1984 och postkontoret till Wachtmeister Galleria år 1988.
1944.
Första spadtaget tas för att bebygga Ekebergs bostadsområde.
1945.
— Föreningen Gamla Carlscrona bildas. Den 5 december hade ett 20-tal personer antecknat sig som medlemmar. Det första sammanträdet hölls i Blekinge museum (Nordenskjöldska huset) den 19 december.
— Hattfabriken byggdes på med en tredje våning (Se 1872)–
1946.
SJ:s stora godsmagasin intill Järnvägstorget brann ner den 11 augusti. (Nytt byggdes upp)
1947.
Fiskehamnen på Saltö färdigställdes med stadsbidrag.
1948.
Saltöskolan invigs lördagen den 23 oktober.
1949.
Spårvägen läggs ner. Sista turen gick från Amiralitetsgatan kl. 01.00 den 15 maj. (Se 1910).
1950-51.
— Den gamla fina Saluhallen vid Fisktorget, som invigdes 1904, revs vid årsskiftet 1950-51.
— Militärhemmet vid Stortorget börjar byggas 1951. Invigs 1953.
1952.
Flottans sjukhus och Militärapoteket flyttar från Vallgatan till Varvsgatan.
1954.
– Den 25 april uppstod en svårsläckt brand i stadens bussgarage (f.d. spårvagnsstallarna) vid Polhemsgatan, Gräsvik. Flera bussar blev illa åtgångna. För att klara trafiken lånades bussar in från andra orter.
– Kaffeterrassen vid Saltö Sand brann ner. Den hade byggts upp 1938 och drevs först av dammsugsförsäljaren Hugo Svensson men övertogs sedan av Anna-Lisa Alexandersson.
1955.
– Den gamla brunnsöverbyggnaden (se 1859) flyttas tillbaka till sin ursprungliga plats på Alamedan från dåvarande stadsträdgården vid Annebo (”Yttre Brunn”), dit den hade ”förvisats” år 1904.
– Bobergska gården, Drottninggatan 59, en gång flyttad från Ronneby, revs 1955-56. –
1956.
en gamla fattigbössan Gubben Rosenbom, som stod utanför Amiralitetskyrkan, ersattes med en kopia som gjordes av ”Hästö-Kalle”. Originalet flyttades in i kyrkan.
1959.
— Nya Stadsbiblioteket på Ristorgsbacken invigs. Biblioteket låg tidigare vid Ronnebyg. 17.
— De sista gamla träkåkarna på Lilla Björkholmen* revs i slutet på 1950-talet.–
1961.
— Ny idrottshall, mellan Björkholmskajen och Gasverksgatan (på Lilla Björkholmen*), invigs.
— Sista gaslyktan i sta´n släcktes.
— Örlogsvarvet blir civila Karlskronavarvet.
1963.
Wämöhallen (Ishallen) invigs. Denna ishall hade byggts på den gamla soptippen intill Klinteberga Handelsträdgård.
(Hallen bommas igen 2005 efter att en ny idrottsanläggning invigts på Rosenholm)
Rivningen av den gamla Wämöhallen påbörjades i oktober 2010.
1965.
— Saltöbron (nya), mellan Lilla Holm och Saltö (”Tjuvaviken”), står färdig den 1 juli.
(Se 1920)
— Den gamla appareljen och husen (varav ett 1700-talshus) vid Landbrogatan 2-8, revs.
Det nya affärskomplexet som byggs här mellan Ronnebygatan och Parkgatan, invigs 1967. Här flyttade Domus in. – (Senare kallat ”Affärshuset Kronan”)
1966.
— Den gamla brandstationen vid Norra Kungsgatan överges. Ny station stod inflyttningsklar på Pottholmen. (Se 1889-90)
— Gasverket som anlagts 1867 revs 1966-67. På västra delen av tomten (intill Idrottshallen från 1961) byggs en mässhall. ”Gasverkstomten” blev tills vidare P-plats. (Se 2010)
1967.
Sammanslagningen mellan Karlskrona och Lyckeby skedde den 1 januari. (Se 1974)
1968.
– Den 10:de och 11:te januari drabbades Karlskrona (och Blekinge) av en kraftig snöstorm. Katastrofberedskap rådde och KA2 fick hjälpa till med snöröjningen.
— Blekinge Museum köper ”Grevagården” (Wachtmeisterska palatset).
Museet flyttar några år därefter hit efter att tidigare funnits i Nordenskjöldska huset, i hörnet Amiralitetstorget 27 – Borgmästaregatan 2. —
1969.
— Före detta fängelset och senare bostadshuset ”Göta Lejon” på Björkholmen, revs 11 juni.
— 12 familjer blev hemlösa när två fastigheter förstördes vid en brand på midsommarafton, i sydöstra hörnet Ostermansgatan och Gamla Skeppsbrogatan i Kalvhagen.
1971.
Köpman August Perssons (alias ”Ägga-Persson” eller ”Krös´na-Persson”) slumkvarter på Björkholmen revs och nya moderna hus byggdes. (Kröson= lingon).
1972.
– Rivningen av ”Karlskrona Teater” på Västerudden påbörjas fredagen den 18 februari. —
–Modehuset ”Stil”, i hörnet Norra Kungsgatan 3 – Ronnebygatan 43, läggs ner.
— Nya infartsleden över Wämö, delen Sunna – Centrum, öppnas för trafik den 9 okt. kl. 14.00.
1973.
— Apotek Göta Lejon flyttar den 6 december från Ronnebygatan 41 till Stortorget 2.
(Se 1993)
— Militärapoteket på Varvsgatan upphör, men finns kvar till 1974 under namnet Örlogsbasapoteket.
— Gamla Konsumbageriet, Ronnebygatan 1-3, eldhärjades på hösten. Här fanns tidigare, fram till 1934, Sydöstra Sveriges Dagblad. Här har även funnits chark.fabrik och Z-Bageriet.
Byggnaden revs 1974 och ersattes med ett 12-våningshus.–
— Oscarsvärn överlämnades till Karlskrona kommun. En minnestavla sattes upp 1974.–
1974.
— Karlskrona storkommun bildas fr.o.m. 1 januari. (Se 1967)
— Amiralitetsskolan (Södra Kungsgatan 2 – Amiralitetstorget 16 – Södra Smedjegatan 1) stängs i juni. —
— ”Vattenborgen” från 1862, vid Stortorget, renoverades. (Sedan 2007 i privat ägo. Se 2009)
1978.
Proviantboden vid Kyrkogatan, intill Stumholmsbron, där marinens och varvets personal fick handla billigt, läggs ner. (Beslutet hade tagits 1977). Här hade boden legat sedan 1934. Mellan 1923 och 1934 låg Proviantboden i Sjöofficersmässens källare vid Varvsgatan 2.
1980.
HMS Carlscrona sjösattes på Karlskronavarvet. (Leveransklar 1982).
1981.
Sent på kvällen tisdagen den 27 oktober gick en sovjetisk ubåt, U 137, på grund i Karlskrona skärgård. Ubåten hade gått in i Gåsefjärden på svenskt militärt skyddsområde. Trots skärgårdsbefolkningens rapportering om vrålande motorer då U-båten försökte köra loss, ”upptäcktes” den först på morgonen den 28:de. (Enl. uppgift hette ubåten egentligen ”S 363”)
1983.
Den 17 september totalförstördes två 2-vånings 1700-tals magasinsbyggnader vid Skeppsbrokajen i Kalvhagen vid en våldsam brand. Tack vare gynnsam vindriktning och en massiv vatteninsats räddades två starkt hotade intilliggande magasin.
1984.
”Nättrabybryggan” revs. Bryggan fanns vid Borgmästarekajen mitt för ”Högabergstrappan” och kallades en gång i tiden för Skåningabron. (Se Väntkuren)
1985.
Dockegatan förlängs från Skomakaregatan, över det gamla gasverksområdet, fram till Björkholmskajen.
1988.
Boverket, central myndighet för frågor som rör naturresurser, byggande och bostäder m.m. i Sverige, lokaliserades till Karlskrona i Flottans gamla kaserner i kvarteret Sparre.
1989.
— Karlskrona Kommun övertog Stumholmen, som sedan 1680 varit Kungl. Flottans ”hemliga” holme.
— Boverket flyttar in i kasern Sparre.
1990.
F.d. Karlskrona Stads Bussar, Trafikföretaget (Affärsverken), som hade sina rötter i Karlskrona Stads Spårvägar, lägger ner trafiken lördagen den 30 juni. Sista turen gick på linje 1 från Centrum (Landbrogatan) via Hästö och Hässlegården till Lyckeby, kl. 00.15 (söndag) den 1 juli. Trafiken övertogs då av Linjebuss Sverige AB. — Swebus tog över 1994 och Bergkvarabuss 2006.
1993.
— Apotek Göta Lejon flyttar från Stortorget 2, till Landbrogatan 8 (Se 2010)
— Svensk bostadsmässa, Bo 93 (bostadsutställning), hölls i Karlskrona 31 juli – 22 augusti.
1994.
Första ”spadtaget” till nytt marinmuseum tas i sjön vid Stumholmen den 23 juni.
1995.
Affärsverkens fjärrvärmeverk på Väster Udd står färdigbyggt.
1996.
Flottans simhall i kvarter Sparre (i hörnet Drottninggatan – Ö. Prinsgatan) revs i april.
1997.
Nya Marinmuseet på Stumholmen invigs den 28 juni av Carl XVI Gustaf.
1998.
— Den 3 december beslöt the World Committee, UNESCO, att skriva in örlogsstaden Karlskrona på världsarvslistan.
— Gamla Chapmanskolan vid Dockegatan 10 byggs om till fyra bostadslägenheter.
Fem stycken s.k. stadsradhus byggs samtidigt på den gamla skolgården mot Skomakaregatan.
Den gamla småbarnsskolan kallades allmänt Möljen* och hade startats 1881. Här har många Karlskronabarn gått sina två första skolår.
Skolan lades ner 1970 och i lokalerna bedrevs därefter olika föreningsverksamheter.
2000.
Kungliga Karlskrona Kustartilleriregemente, KA 2, läggs ner efter 98 år den 31 oktober.
2005.
En ny idrottsanläggning (Arena Telenor, sedermera omdöpt till Arena Rosenholm) invigs på KA2:s gamla militärområde i Rosenholm. (Vad heter anläggningen idag?)
2008.
Första spadtaget till det mycket omdebatterade hotellbygget på den s.k. ”Gasverkstomten” togs den 14 augusti. Hotell Scandic beräknas stå klart våren 2010*. (Se även 1966-67)
2009.
— Lördagen den 6 juni invigdes ett nytt konstmuseum i det gamla vattentornet från 1862, allmänt kallat ”Vattenborgen” *, vid Stortorgets södra sida. Det var bröderna Rizah och Senad Kulenovic som hade köpt ”borgen” år 2007 och de visar nu här, i ”The Kulenovic Collection”, sin privata samling konstföremål. Här finns också en restaurang.
– Lördagen den 27 juni invigdes ”Besökscentrum för världsarvet” i Trefaldighetskyrkan.
2010.
– Privatiseringen av apoteken i Sverige inleds. Apotek Göta Lejon, Landbrogatan 8 i Karlskrona, tas över av företaget Medstop den 25 februari.
(Se även 1700, 1887, 1973 och 1993)
– Scandic Hotell står färdigbyggt på gamla ”Gasverkstomten”. Första gästen bokade in den 15 mars, men den officiella invigningen skedde först onsdagen den 19 maj.
– Samtidigt invigdes då Pål Svenssons skulptur ”Bleke” utanför hotellet.
– Det gamla cellfängelset, Blekinge länscellfängelse i Carlskrona, allmänt kallat ”Hvita Briggen”, läggs ner. (Fängelset började byggas 1846. De första fångarna kom hit den 31 juli 1851). Den sista internen lämnade anstalten den 30 september 2010.
Vid ett ”Öppet Hus” dagen efter, besöktes fängelselokalerna av cirka 4000 personer.
– Bastion Aurora utrustas med fasadbelysning vilken invigdes fredagen den 22 okt. 2010 klockan 20.00. Karlskrona kommun och Fortifikationsverket stod för installationen.
(Se Bastionerna och Slutningsmuren)
2011.
– Den 4 februari 2011 togs första spadtaget för länsstyrelsens nya hus på Skeppsbrokajen.
– Arbetet på en ”spansk trappa” (Ristorgstrappan) vid Ristorgsbacken påbörjas i mars månad
2011. Invigningen, som var planerad till ”Lövmarknadsdagen” den 23 juni, blev försenad
och skedde först den 29 juli (i ett häftigt ösregn). — (Se Tre Kronors Backe) —
– En anlagd brand skadade svårt Lars-Petterstugan i Wämöparken den 20 juni.
(Lars-Petterstugan är en högloftsstuga, s.k. sydgötiskt hus från 1600-talet, som år 1911
flyttades från Jämshögs socken till Wämöparken i Karlskrona)
– Fredagen den 1 juli invigdes officiellt konstnären Pål Svenssons skulptur ”Blå Port” i
korsningen Blåportsgatan – Ekorrvägen, strax intill den plats där krogen Blå Port* låg en
gång i tiden.
– Klockan 11.00, onsdagen den 14 december 2011, ”återinvigdes” en kontaktledningsstolpe i
snålblåsten vid Brohålan*. Förutom ett antal s.k. murrosetter på några husfasader i staden,
är stolpen det sista minnesmärket som finns kvar av spårvagnstiden (1910* – 1949*) i
staden. Det var Lasse Larsson, journalist på Sydöstran, som år 2007 lämnat in ett
medborgarförslag om att restaurera och bevara stolpen. Den står nu, tillsammans med en
minnestavla, cirka tio meter från sin ursprungliga plats. Lasse Larsson och Tekniska
nämndens ordförande Tommy Olsson invigningstalade för ett trettiotal åskådare.